Det inre och yttre livet speglar sig i varandra.
Fredag: Jag begick come-back som trubadur på blåljus-fest. Hur kan det komma sig att det jag kan bäst är det jag glömmer bort i beskrivningen av mig själv?
Lördag: Fest igen. 30-nånting människor som alla jobbar med media på söder. Alla avslappnade, sköna Rocky-liknande människor med mer eller mindre intressanta drömmar, mål och funderingar. Och bostadsrätter innanför tullarna… 
Söndag: Kubb och Bellman i Hagaparken med Karin, Fredrik, Jeanette och Carl (?). Vi samtalde om att synen på knark tycks förändras, de kommersiella villkoren för magasin i pappersformat och för- och nackdelar med att blottlägga sig själv på Internet. Kommer detta att vara en tid vi ser tillbaka på och säger att jädrar vad kul det var att vara med?
Följande varumärken, namn och tankar etsade sig fast.
Peter Wennblad skriver intressant om vad integritet är apropå bloggandet.
Honoré de Balzac. ”Det är lättare att vara älskare än äkta man av samma orsak som det är svårare att vara lustig hela tiden än att säga nån enstaka kvickhet”
Jag tackar nej till erbjudanden, siktar högt och hoppas att det bär. Det är den enda vägen nu. Jag tänker springa tills någon berättar att jag står still. Då ger jag upp. Men först då.
Det har alltid handlat om att hitta ett flöde och kontrollera det. Som en kvarn vid en fors, en vägtull vid en handelsled eller en Internetoperatör vid fibernätens knutpunkter. Nu handlar det om sociala medier och människor och deras tankar.
Tekniken har äntligen blivit en fullkomlig reflektion av mänskligheten.
Det har sagts att Internet är en avspegling av samhället. Sant. Och vi förfasar oss över att på Internet är skuggsidan synlig. De spöken vi gör vårt bästa för att trycka ner i vårt vardagliga liv. Det som vi måste sluta med för att växa. Internet kommer att hjälpa mäniskor att växa. I skärningspunkten mellan ekonomi, psykologi och filosofi.
